En av de nyare attraktionerna i Rom är faktiskt en av de äldsta. Det som återstår av Neros Gyllene Hus har grävts ut och ruinerna ärtillgängliga för offentligheten. Första gången de upptäcktes var redan under Renässansen. Ett omfattande restaureringsprojekt kom igång på slutet av 1920-talet.

Neros hus byggdes 64 E kr efter den förödande brand som förintade två tredjedelar av Rom (legenden säger att Nero var skyldig). Golden House är en arkeologisk skattkammare. En gång var alltihop täckt av guldfolie och taket prytt med elfenben och smycken för den extravaganta kejsaren. Allt detta är dock borta sedan länge, stulet kort efter Neros död.

Det ursprungliga palatset och dithörande byggnader omfattade 71 tunnland med en konstgjord sjö, vingårdar och själva huset. Att kalla villa för hus är dock missvisande. Det finns 300 rum, men palatset tros inte haft speciella sovrum. Men utan tvekan dukade många under vid Nero ryktbara vilda partyn.

Domus var den ursprungliga platsen för den stora staty Nero lät göra över sig själv – naturligtvis. Den flyttades senare till Colosseum. Sockeln till den 40 meter höga bronsstatyn kan fortfarande ses där.

Även om mycket förstörts under årens lopp finns ändå tillräckligt för en intressant timme eller två på en sval plats. Vilket alltid är välkommet i Rom, där temperaturen kan vara 27 C även i slutet av oktober.

I ljudguidade turer i underjordiska rum kan man utforska enorma, fresktäckta valv.  Bland annat med fresker målade av Fabullus, en välkänd konstnär som målade i samma populära stil som i Pompeji, den utplånade staden inte långt från Rom.

Renässanskonstnären Rafael använde freskerna som modeller för några av sina egna verk, och många renässanskonstnärer – däribland Michelangelo – besökte det (då) nyupptäckta palatset och studerade freskerna. Båda konstnärerna lämnade sina signaturer ristade på väggarna, och klottret fick senare sällskap av berömdheter som Casanova och Marquis de Sade.

På turen ser man en mängd olika områden. Somliga är dunkla ruiner med knappt synliga sniderier. Andra har helt återställda gyllene marmorväggar med i stort sett intakta målningar och eldstäder.

Grottor finns i överflöd i det underjordiska området. Men det mest imponerande är utan tvekan Oktagonrummet. Nero var en stor beundrare av grekisk konst, och här fanns en staty kallad Döende Galler, som nu kan ses i Pallazo Altemps-museet.

I omgivningarna finns trädgårdar och en rekonstruktion av det åttkantiga rummet där besökaren får tydlig uppfattning om originalets prakt.